Category Archives: Done that

Saker jag faktiskt gjort, är klar med, kan visa hur det blev …

Typiskt …

På söndag berättade vi om vår idé Letraspace för vänner och kontaktnät på Facebook. På måndag skulle det första battlet skickas in, så att jag skulle ha gott om tid att ställa i ordning för publicering tisdag morgon kl 9, enligt plan.

Titta in speciellt varje tisdag, då det finns ett nytt battle att rösta på, från kl 9.00 på morgonen. Skriver vi. Vill ju att det ska stämma alla dagar, även den allra första.

Då, på måndag morgon, lägger internet av i vårt hus. Felmeddelar. Felsöker. Åker  in till stan och hämtar mejlen på biblioteket (ganska rolig mening, faktiskt). Har fått in ett av bidragen.

Av någon anledning vägrar internet att fungera även på min telefon (annan leverantör), på sonens telefon (ytterligare annan leverantör med kontantkort) och reservstickan med bärbar internetuppkoppling är borttappad. Ny koll på måndag kväll och Bredbandsbolaget vet inte vad som är fel. Samtidigt har vi hantverkare i huset – de ska sätta in nya dörrar och tapetsera i hallen – och jag upptäcker att jag har beställt 10 cm för låga dörrar. Måste ha nya på plats dagen därpå. Fast innan dess ska jag stryka dörrkarmarna med färg (innan tapeten kommer på). De ska strykas två gånger, med 6 timmars torktid där emellan.

Jag stryker dem första gången kl 20.00, klar 21.30.
Jag går upp mitt i natten, målar dem igen, duschar (för det hinner jag inte på morgonen, i ett hus utan dörrar, med hantverkare som kan dyka upp cirka klockan 07. Sover från 04.30-06.30 (djuupt). Barnen till skolan, göra upp om fixa dörrar, dela på bilen, ishalt som attan, glömda utomhusbyxor så en vända till förbi skolan, ingen parkering i stan. Jag planerade att åka in till Campus Nyköping för att sitta där och publicera, ungefär vid åttatiden – och är på plats klockan fem i nio.

Allting låg på plats, så visst fick vi ut allt i någotsånär rätt tid- men det blev ju lite stressigt. Varför ska internet vara borta just det dygn jag startar ett nytt projekt? Tydligen är det en avgrävd kabel, vilket kan ta några dagar, säger supportagenterna. Jahapp.

Sedan kommer jag hem, och då är inget tapetserat, inga dörrar inmonterade. Hantverkarna har varit i huset i cirka en halvtimma (mellan kl 7.30 och 8, då vi var hemma). Jag hade inte behövt måla i natt. Nu går jag och lägger mig.

Men det är roligt med webbprojekt. Så gå in och rösta, på tisdagar, för att hålla energi i våra bokstavsbattles … Det hjälper oss i vår utveckling och vi vill göra fina ord, fina saker … Please!

(Och ja, självklart inser jag att detta är gnäll över ilandsproblem, eller i alla fall över futtiga problem, för utvecklingsländer är ofta mycket internetbevandrade. Men jag ville skriva av mig ändå. Kanske för att jag kan – jag har hittat min internetsticka. ;.)

Profilfotografering

Galleri Gagfi kan man använda till så mycket. Tillsammans med två partners in crime planerar jag något som kan resultera i en utställning där under hösten. Och som har resulterat i en webbsida som har premiär i morgon, söndag.

www.letraspace.com 

I torsdags hade vi sushilunch och profilfotograferade varandra i Gagfiateljén. Det är ju så – man kan göra det mesta själv med friskt mod, gott humör och envis omsorg om resultatet medelst omtagningar och gissningar gällande skärpedjup. Även om jag gärna anlitar ett proffs för mina foton (till exempel Pia och Dennis of Kammebornia – ja, de kan få ta mina författarbilder med sagokänsla, när jag är redo – vilket förmodligen blir ungefär när jag blir 75 år, men so what) när jag är rik nog, så kan man inte alltid investera så mycket i de första stegen på något som är roligt, och som man måste ha fokus på roligt, inte pengar, för att det ska bli av.

Så här såg det ut:

porträtt av fotograf underifrån

fotografering

Ingen av oss ville egentligen vara med på bild, men alla ville vi hålla i våra kameror. Det gick ändå rätt bra till slut, tack vare kreativa vänner, en vit gammalfin väggpanel och fönsterljus som silade in från vänster. (Alltså, nej, det är inte bilden av mig som finns här ovan som vi använder …)

Det är så roligt att göra något praktiskt igen! Ja, det känns praktiskt, även om jag inte de facto skapar något annat än webbsida, marknadsföring, texter och kringarbete. För det handlar trots allt om ett slags fysiska produkter som jag får följa från idé och skapande till lansering. Du följer väl med och kikar in på Letraspace-sajten framöver för att se hur vi utvecklas? Kul!

Påskris och äppelblom

Eftersom vi alltid brukar vara ganska sena med att beskära äppelträden (och vi beskär dem försiktigt, och vi brukar få rikligt med frukt ändå), och eftersom jag gillar blommor mer än fjädrar, så brukar vårt påskris se ut så här:
Det varar bara några dagar, men det gör mig ändå alltid glad. Glad blomvår på dig!

Webbfärg jag gillar

Hittade en sida med färgnamn på internetformgivningens basfärger, de som går att skriva med både namn och HEX-kod.

Roligt, för då fick jag veta att den färg jag gillar bäst heter Dark cyan.

darkcyan HEX #008B8B AaBbCcDdEeFfGg0123456789

Vill se den kombinerad med svart, grafitgrå, ljusgrå och vit, kanske lite limelysande grönt och … Nej, nu använder jag ju inte färgnamnen ändå. Hm.

 

Skiss

Inspirerad av Jenny (som vanligt) skrev jag ut och gjorde en manuell skiss på ett förritat A6-blad från The Scribble Project. Bladet heter Name-Shame-Game och ser ut så här från början:

När jag har klottrat lite på det ser det ut så här:

Jag tror att det är nyttigt att leka ibland. Skapa utan mål. Dessutom fick dottern ritlust, så hon satte sig bredvid mig och fyllde i ett blad hon också (men jag har inte bett henne om tillåtelse att visa det, så det kommer inte ut här). Hon är extremt kreativ och produktiv med papper, färgpennor och sax. Under ett par fritidstimmar känns det som att hon skapar mer än vad jag gör på en hel arbetsdag.

När vi satt där och jag för en gångs skull tog mig fri skapandetid kändes det lite symboliskt att dottern bad mig att hon skulle få fylla i min ruta för ”free time”, som är längst ned till höger på bilden. Eftersom jag ville ge mig själv utrymme i det fallet sa jag att hon inte fick fylla i hela, men att hon gärna fick rita eller skriva en sak. Så då gjorde hon blomman. Blomman livar upp, och den återkommer på boken som jag gjorde utanför ”the box” vid min free-time-rutan. Jag gillar blomman, den behövs! ♥

Höstlovsdimma

Dimman från ett fönster på övervåningen en höstlovsmorgon. Gotland i november. Inte göra mycket. Bra för själen.

Behagligt också att skriva Nanowrimo; i år planerar jag att göra en historia på ungefär 25 000 ord. Det borde bli lagom för en 9-12-årsbok. Halva tempot. Hela storyn. Så här långt har jag kommit hittills: 6 590 ord.

Inspirationsbad

Idag ville jag testa att göra något som jag inbillar mig att författare kan göra. På lunchen, när jag hade ätit färdigt, så tappade jag upp vatten i badkaret och lade in en badbomb med brusande grapefrukt-/limedoftande skum. Och hoppade i.

Så lossar man skrivkramper, enligt den lat-drömmande delen av min hjärna (ja, jag tror att den sitter någonstans lite nedanför högerörat, snett bakom, så att den kan viska förrädiskt i mitt öra: ”du behööööver slappppa” …. ”du behööööver choklaaaaad”). Alltså bestämde jag mig för att testa – detta delvis också för att jag fick badskum i födelsedagspresent igår.

Det var väldigt skönt i vattnet. Avslappnande. Dofterna skulle verka uppiggande och … tja … det kan man väl inte säga att de gjorde. Jag blev skönt mjukmosig i huvudet och ren om kroppen. Men inte särskilt produktiv. Har inte gjort något riktigt bra på hela eftermiddagen sedan, bara ätit och stirrat på datorn. Av bad blir man sömnig och hungrig. Övriga heurekan uteblev, den här gången. Men kanske berodde det på förkylningen?