Die Programme für Hobby und Arbeit

… stod som rubrik på ett mejl jag fick i mejllådan idag. Mejlet handlade om helt andra saker, men jag tyckte ändå att rubriken var rolig. Det programmet vill jag ha. Eller kanske inte. Kanske vill jag inte att det ska vara tydligt som ett program, kanske vill jag ändå ha det som jag har det, ungefär: Jag är ingen schemamänniska. Kommer aldrig att bli. Men jag är van att vara mer effektiv arbetsmässigt än jag har varit det senaste året.

Mixar hobby und arbeit just nu – har lite svårt att bestämma vad som är vad. Allt är kul.
Samtidigt försöker jag slappna av, ta det lugnare, vila upp mig, samla kraft.

Bara det att förra meningen innehåller fyra varianter av ord för att säga detta, säger väl att det är vad jag behöver. Och att det finns ett visst motstånd i min kropp som behöver övervinnas. Fortfarande, fast jag har tagit det lugnare ett tag.

Det finns så mycket att göra, så många viktiga och roliga saker, så många människor att bry sig om. Jag har lätt att hålla mig flytande, lätt att fokusera på det som är möjligt och roligt ganska länge i det mesta. Jag har däremot ganska svårt för att lyssna på hur jag mår. En aktiv idealist blir aldrig arbetslös, brukar jag säga, och det är sant. Efter ett tag känns allt som hobby, och allt som arbete. Och mitt i allt tar det då och då stopp, på ett jobbigt sätt som säger mig att det är dags att ändra livsstil, för kroppen säger ifrån på ett sätt som jag har svårt att acceptera.

Nu känner jag för semester.
Jag känner att jag sakta växer mig visare.
Det gör ont när kroppar brister … kroppar liksom knoppar, och knoppar behöver brista för att man ska slå ut i full blom. Kropparna ska däremot inte brista, när de tränas ska de hålla sig inom bristningsgränsen, annars blir det så jobbigt att bli hel igen. Jag försöker klara den balansgången – för det är en balansgång, som också kan beskrivas som livspussel eller kaos + familj + ambition. Jag samlar på ork just nu.

Mitt sommarlivsmanifest i sju punkter:
– Sov minst sju timmar varje natt.
– Håll rent på diskbänken och vattna blommorna när jag är i närheten.
– Ta en vilopaus när det behövs.
– Våga leka, våga utvecklas, våga också vara i allvar.
– Skriv ner de historier som dyker upp.
– Säg ja, säg nej, säg ifrån.
– Gör mer klart än oklart.

Kanske räcker det här till för både liv och arbetsliv, nu när jag har tagit en hel del av min egenföretagande obetalda semester i förväg. Jag går på något sätt ett steg till, i mixen mellan skrivande och ledighet. Men jag ska prioritera ledighet, för min egen skull, jag ska. Ändå låter jag en punkt om skrivande stå kvar, för den är relaterad till mitt mål, min möjliga inkomst och mitt liv.

Jag håller kanske på att växa mig vuxen, och faktum är att jag är ganska nöjd med det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s