50 frågor som befriar ditt sinne

Funderar lite på Blogg 100. Just nu håller jag på med mycket – byter jobb, skapar förmodligen många nya rutiner. Det känns som att det kunde passa bra i år.

Dessutom lyssnade jag just på en podcast med Queen and King of Kammebornia, Pia och Dennis, och Pia pratar bland mycket annat om den fria viljan, där det ändå är tydligt att vissa val är självklara, om vi lyssnar på och följer det vårt eget hjärta säger att vi måste göra. Våra hjärtan kan vilja olika, förstås, det är inte samma sak för var och en. Men jag vet inte. Jag ser alltid så många olika vägar, så många olika lösningar, som alltid känns rätt i olika sammanhang. Funderar en del över det där. Och gör ofta det som jag känner är rätt i stunden. Jag tror att jag är ganska fri.

Sedan såg jag orden 50 questions that will free your mind, någonstans i ett inlägg på Martin Ackefors blogg, som jag hittade via Twitter. Fick för mig att det vore roligt att skriva ett snabbt och spontant inlägg. Att prova att besvara frågorna. Så det gör jag nu …

Heart

1. How old would you be if you didn’t know how old you are?

Någonstans i mitten av livet. Känner mig nöjd, växande mentalt och visdomsmässigt, men ändå hyfsat erfaren. Känner att kroppen inte riktigt vill och orkar allt jag vill, men på ett sätt som är okej, jag kan känna smärta, men är också envis nog att klara det mesta jag behöver. Så ja, jag känner att jag är någonstans mellan typ 30 och 50, även om jag kan ha en åttaårings humor och en åttioårings funderingar, ibland.

2. Which is worse, failing or never trying?

Never trying, förstås. Att misslyckas är ändå att utvecklas. Våga är bra.

3. If life is so short, why do we do so many things we don’t like and like so many things we don’t do?

En del av livet är också att upprätthålla respekten för andras liv och deras lycka. Inte på bekostnad av sig själv, förstås. Men en del saker behöver göras, och andra, till exempel tråkig städning och hårt kroppsarbete, ger en användbar kontrast till lycka, vila och behaglig ledighet, utöver den nytta de praktiskt ger. Och om vi inte gillade fler saker än de vi hann med att göra, då skulle vi ju verkligen ha tråkigt, eller hur?

4. When it’s all said and done, will you have said more than you’ve done?

Kanske, vissa saker. För vi kan ju inte säga när det tar slut. Jag kommer säkert att ha haft ambitionen att göra mer än jag har hunnit. Det är inte förbjudet att prata om att vilja skriva en, två, sju, många … böcker. Men jag tror att jag i stort sett står för den jag är och det jag gör, utan allt för många överord.

5. What is the one thing you’d most like to change about the world?

”Se människan, inte principen.” Om vi alla kunde tillägna oss tillräckligt mycket empati för att se och möta varje person vi möter med respekt och grundläggande välvilja, så skulle vi i ännu högre grad kunna komma överens. Lyssna och lösa. Dela i stället för att kriga eller skapa hunger. Ge utrymme och öppna för nyttan med mångfald. Inte försöka göra alla lika, utan förstå att vi berikas av alla varandras erfarenheter.

6. If happiness was the national currency, what kind of work would make you rich?

Jag tror hela tiden att jag vill skriva ”skrivande” här. Men det sanna svaret är att det är de små, enkla sakerna i vardagen som gör det. Mitt jobb skulle vara att underlätta andras relationer, liv och deras förmåga att komma närmare sina mål. Få bra saker att hända. Jag är en katalysator, en lyssnare, en problemlösare som täcker upp och fyller hål, och ja, jag är lycklig av det. Men jag tror också att jag skulle kunna överleva ekonomiskt – lyckomässigt – på att skriva, alldeles på egen hand, för rena lyckan i skapandet. Är inte säker, dock. Och för att vara ärlig – jag skulle aldrig känna mig lyckomässigt så rik som jag gör i relation med andra.

7. Are you doing what you believe in, or are you settling for what you are doing?

Jag tror att jag alltid väljer att göra saker jag tror på, tar jobb som överensstämmer med saker jag vill stödja. Har försökt att göra så i hela mitt liv. Är lite stolt och nöjd över det.

8. If the average human life span was 40 years, how would you live your life differently?

Vet faktiskt inte. Jag ångrar ingenting specifikt. Kanske fått barn tidigare, för  att ha fått se dem bli vuxna. Eftersom jag är 40 år, så skulle jag just nu förmodligen inte leva alls, men jag hade fått leva lycklig den tid jag fick.

9. To what degree have you actually controlled the course your life has taken?

80 % kanske? Så känns det.

10. Are you more worried about doing things right, or doing the right things?

Jag är nog inte så oroad alls. Men jag söker nog mer efter att välja ut de saker som är rätt för mig att göra.

11. You’re having lunch with three people you respect and admire.  They all start criticizing a close friend of yours, not knowing she is your friend.  The criticism is distasteful and unjustified.  What do you do?

Jag berättar att hon är min vän. Jag lyssnar på kritiken för att förstå om det finns något att förstå från deras sida, jag förklarar att jag tycker att de dömer henne fel, och om jag kan, utan att lämna ut några personliga saker om hennes privatliv, förklarar jag hennes situation för dem. Eftersom de är personer jag tidigare har respekterat, så vill jag att de ska ha en chans att se var de gjorde en felaktig bedömning. Men jag skulle aldrig göra det på bekostnad av att dela information om saker jag känner till i förtroende om min vän.

12. If you could offer a newborn child only one piece of advice, what would it be?

Be youBe you. Våga vara dig själv, lär och utvecklas, men låt ingen annan säga till dig vad du är. Du är du, och du kan och kommer att växa, du har allt inom dig.

13. Would you break the law to save a loved one?

Ja, det skulle jag nog, i de flesta fall.

14. Have you ever seen insanity where you later saw creativity?

Intressant fråga. I mig själv? 🙂

15. What’s something you know you do differently than most people?

Jag ser fler sidor av varje sak, än vad de flesta människor gör. När jag sitter på ett möte kommer jag inte ihåg hur varje människa ser ut, jag kanske inte ens känner igen personerna (jag har viss ansiktsdyslexi), men jag kan oftast förstå hur varje person tänker och resonerar i de olika frågor som har diskuterats, jag inser ofta varför, och det händer att jag vet precis vilka argument som ska läggas fram, i vilken ordning, för att personerna på mötet ska bli överens. Det jag tror är annorlunda är att jag tar in vad dessa – flera olika – personer sänder ut, samtidigt. Det kan vara upp till 7-8 personer, ibland fler. Men – när vi har gått ut från rummet – om jag inte skriver och tecknar ner vad jag tänker – så har jag tappat människorna, jag minns det här utifrån vem som satt var i rummet. Konstig typ av minne och perception.

16. How come the things that make you happy don’t make everyone happy?

Vi är alla olika. Det är väl bra att vi gillar olika saker, det skapar variation. Det gör också att det är kortare köer på bibliotek än på nöjesfält, och därmed lätt att låna böcker. 🙂

17. What one thing have you not done that you really want to do?  What’s holding you back?

Klarat att skriva klart min första roman. Och alla de andra jag vill skriva. Det som håller mig tillbaka är rädslan för att misslyckas, att jag hittills inte har sett att det blivit så bra som jag vill att det ska bli. Det är inte bra alls. Och jag vill verkligen skriva en bra roman. Men jag vet ju att jag är envis. Jag behöver bara mer tid, fler erfarenheter, gå ett steg i taget och så plötsligt lossnar det, när jag är cirka 72 år eller 112.

18. Are you holding onto something you need to let go of?

Vet inte. Ibland är det bra att släppa saker för att de ska lossna (apropå det där med roman i förra meningen). Men jag tycker att jag har försökt göra det också. Det finns säkert fler saker jag håller kvar i. Jag gillar att hålla kvar. Värt att fundera på.

19. If you had to move to a state or country besides the one you currently live in, where would you move and why?

Jag tror att jag skulle klara att bo precis var som helst. Men San Fransisco är underbart! Och jag älskar mycket med Japan, men jag skulle sakna stora, tysta granskogar.

20. Do you push the elevator button more than once?  Do you really believe it makes the elevator faster?

Nej, inte hissknappar. Men på datorer dubbelklickar jag ofta på ikoner flera gånger, och försöker sätta fart genom att klicka på enterknappen. Jag är nog ivrigare när jag skriver än när jag åker hiss.

Pausar här. Trettio frågor kvar. De kan vara bra att ha att skriva om, ifall jag jobbar vidare med Blogg 100.

  1. Would you rather be a worried genius or a joyful simpleton?
  2. Why are you, you?
  3. Have you been the kind of friend you want as a friend?
  4. Which is worse, when a good friend moves away, or losing touch with a good friend who lives right near you?
  5. What are you most grateful for?
  6. Would you rather lose all of your old memories, or never be able to make new ones?
  7. Is is possible to know the truth without challenging it first?
  8. Has your greatest fear ever come true?
  9. Do you remember that time 5 years ago when you were extremely upset?  Does it really matter now?
  10. What is your happiest childhood memory?  What makes it so special?
  11. At what time in your recent past have you felt most passionate and alive?
  12. If not now, then when?
  13. If you haven’t achieved it yet, what do you have to lose?
  14. Have you ever been with someone, said nothing, and walked away feeling like you just had the best conversation ever?
  15. Why do religions that support love cause so many wars?
  16. Is it possible to know, without a doubt, what is good and what is evil?
  17. If you just won a million dollars, would you quit your job?
  18. Would you rather have less work to do, or more work you actually enjoy doing?
  19. Do you feel like you’ve lived this day a hundred times before?
  20. When was the last time you marched into the dark with only the soft glow of an idea you strongly believed in?
  21. If you knew that everyone you know was going to die tomorrow, who would you visit today?
  22. Would you be willing to reduce your life expectancy by 10 years to become extremely attractive or famous?
  23. What is the difference between being alive and truly living?
  24. When is it time to stop calculating risk and rewards, and just go ahead and do what you know is right?
  25. If we learn from our mistakes, why are we always so afraid to make a mistake?
  26. What would you do differently if you knew nobody would judge you?
  27. When was the last time you noticed the sound of your own breathing?
  28. What do you love?  Have any of your recent actions openly expressed this love?
  29. In 5 years from now, will you remember what you did yesterday?  What about the day before that?  Or the day before that?
  30. Decisions are being made right now.  The question is:  Are you making them for yourself, or are you letting others make them for you?
Advertisements

6 responses to “50 frågor som befriar ditt sinne

  1. Nästan hoppar till när Frizonen dyker upp i Feedlyflödet, och med hintar om möjligt Blogg100-deltagande också, bara en sån sak. Glad. Hoppas att du gör det, och att du gör det med lust och glädje och som en källa till energi och flöden, och inte tvång och krav. Gränsen kan ju ibland vara så infernaliskt hårfin…

    En kollega till mig gjorde en snygg lösning på blogg100 förra året, som jag önskade att jag tänkt på innan jag hoppade av efter sex veckor eller vad det nu blev: Hon skrev sina hundra inlägg, numrerade dem längst ner i varje text – fast blev klar kanske en vecka efter ”klungan” som gick i mål på det stipulerade slutdatumet. Vad gjorde väl det? En insprängd missad dag här och var är ju inget skäl att ge upp? Det där har jag i bakhuvudet inför en eventuell blogg100-start. Jag leker också med tanken.

    • Bra idé – hur numrerar man? Jag ska läsa runt lite, så att jag förstår. Men bra att tänka på just det där med lust och glädje. Tack för kommentar! Jag är jätteglad att se att inläggen kommer tätare på din blogg också, just nu. 😉

  2. Och jo, förresten: Jag snålsparar på de där femtio frågorna. Femtio livlinor, när fantasin tryter – en guldgruva! Tack för den! 😉

    • Ja, jag tror att jag kan tänkas plocka upp någon siffra i taget lite senare, jag också. Kanske kan det till och med råka bli lite stafett, vem vet?

  3. Pingback: Skulle du hellre vara ett oroat geni? | Trotsig Frizon

  4. Pingback: Dags för några frågor igen | Trotsig Frizon

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s