Category Archives: Done that

Saker jag faktiskt gjort, är klar med, kan visa hur det blev …

Vinterbilder

lyktstolpe

 

 

vintervatten

Tagna utanför Fotografiska. De vita liggande trianglarna på vattnet är måsar.

 

Annonser

Dekorbyggardagar #tbt 1994

Fortsätter i #blogg100 med #tbt, throw-back-thursdays … Här är ett par minnesbilder av mig när jag var dekorchef i Wexiö Späx, 1994. Rekvisitachef var Jenny, och det var så vi på allvar lärde känna varandra.

Det är alltså tjugo år sedan. Känns lite svårt att tro. Dekoren som syns på bilden kommer från späxet Snövit och ska föreställa övervåningen på ett ganska sjaskigt hotell/värdshus, som drevs av Jägaren, förstås. Jag var så lycklig när jag hittade och lyckades få köpa loss de där stålvagnarna på hjul, som gjorde att vi kunde bygga en övervåning, och samtidigt snurra på dekoren så att det blev ett Euro-Disneyland-hotell på andra sidan. Tapeten fick vi i en färghandel, den var osäljbar på 1990-talet (kunde nästan vara modern nu igen!). Jag minns förresten att vi tyckte att den var så härligt ful att vi också använde den för att tapetsera för en kompis dörröppning och fönster medan han sov, den natten han skulle fylla 30 – vilket vi tyckte var gammalt och värt att fira. Fniss.

DekorByxorna jag har på mig är mina målarjeans, som redan då hade ett stort hål på knäet. Det är därför jag står och håller ihop hålet, antar jag. Jag tror faktiskt att jag har kvar de där jeansen någonstans. Idag kan jag le åt att min pose inte är helt olik den som syns på tavlan i bakgrunden, dansösen, som vår vän Christina (som syns på nästa bild här nedan) ”slängde ihop” på en masonitbit under kvällen. Jag fattar inte att hon inte målar mer än hon gör. Men jag är glad att se små glimtar på Facebook med vad hon gör på väggarna i sina barns rum – det är fjärilar och Minecraftmålningar i helväggsformat, med mera, så lite är hon igång.

Också på den tiden sysslade jag mest med planering, ritade upp och tänkte, och lyssnade och ändrade, och fixade verktyg så att sakerna blev gjorda. Jag snickrade lite grann, men jag var inte den som höll i penslarna. Intressant, det är ju så jag gör fortfarande, till exempel i Letraspace. Jag gillar att klottra och tänka, jag gillar papper och material och doften av färg, men jag är inte den som på allvar har tålamod att få bilder så som jag vill ha dem. Däremot att styra till hela scenen som jag vill ha den. Det var kul!

Och här nere har vi Christina med en julstrut. Pointy hats period?spaxjulfestOch jag. I studentoverall. Oj, vad mycket hår man ser ut att ha när man har det uppklippt men utväxt med 1990-talslockar. Burr, burr.

Jag kan inte lista ut exakt vad vi gör, men jag tror att vi har fest. Det var roligt med späx. Ingenting var omöjligt, och gjorde vi något som bara fick en människa att le eller skratta en gång till, så var det värt det, sa vi. En bra devis att leva efter, kanske?

Året var 2000 #tbt

Throw back Thursday är ett begrepp som jag inte vet hur det uppstod. Det handlar i alla fall om att en gammal ögonblicksbild kastar oss tillbaka i tiden, och att vi delar dessa ögonblicksminnen med andra.

tbt_1999Året var 2000 och månaden oktober. O och jag var på semester i Phuket, Thailand, och reste i en nationalpark jag inte minns namnet på, där vi var med på forspaddling och elefantritt. Vi fick åka i långa gummibåtar, med en båtförare som följde med varje par. Vi hade ett uppdrag: att sitta stilla när båtföraren bad oss, eftersom det var ganska strömt på vissa ställen.

Vid ett tillfälle närmade vi oss just en sådan plats, och mitt i floden syntes en uppstickande ö/grästuva, som vår för var på väg emot. Jag som satt längst fram försökte lista ut vad jag skulle göra, försökte skjuta ifrån vid tuvan fast jag säkert inte borde, och vips, så hade båten kantrat och vi hamnade alla i vattnet. O hade sinnesnärvaro nog att hålla i gummibåten så att den inte flöt iväg och båtföraren drog in den till stranden. Själv höll jag den analoga systemkameran så högt upp i luften jag kunde, medan jag plaskade mig mot land. Jag räckte över den till O, som hann ta en bild när båten dragits upp mot stranden (vattenflaskan låg kvar i båten, trots att båten strax innan låg upp-och-ned).

Det var den tredje sista bilden på rullen (ja, man hade ju filmrullar på den tiden), eftersom jag 1) sedan glömde kameran vid omlastningsplatsen, så att hela bussen jag åkte med fick vända tillbaka och hämta den (och då tog jag en bild av dem som så snällt hade tagit vara på kameran, när jag tackade dem) och 2) satte mig på elefantfärd med kameran, tog fram den för att fota, och himlen öppnade sig till ett ösregn som omedelbart gjorde att kameran aldrig startade igen. En stor del av filmrullen blev vattenskadad.

Lägg också märke till att jag har en tunn armbandsklocka på vänster arm. Jag tror att det är minst tretton år sedan jag hade armbandsklocka. Den har ersatts av mobil. Den överlevde förresten en tvätt i tvättmaskinen strax innan resan, men den överlevde inte vattnet på Thailandsresan. Jag hittade ingen klocka jag trivdes lika bra med efter den, och blev sedan gravid ett år senare, och då var det skönast att gå utan klocka eftersom handleder och fingrar svullnade en del.

Men det här är jag, ung, bekymmersfri, blöt och skrattande. Jag tog mig inte vatten över huvudet, men nästan. På många sätt är jag likadan fortfarande, i alla fall inuti. #tbt #blogg100

#6

Street art med rådjur och andra typer

En sak som jag saknar, nu när jag sitter hemma och jobbar, är förra höst-vinterns promenader på Söder. När jag satt vid Hornstull tog jag ofta promenader åt olika håll under lunchrasterna.

Nyss hittade jag flera inspirerande exempel på street art, både avsiktlig och kanske oavsiktlig, bland mina mobilfoton från den tiden. De har säkert varit med på mitt Instagram, men jag lägger ut dem ändå, för jag gillar dem.

12 street1Rådjur. Jag tycker att husen, putsen, fasaderna bidrar till den känsla av trivsel jag känner på Söder, också. Tillsammans med konst, som smyger sig in.12 street2Monster. Plötsligt satt han bara där och stirrade på mig. Så söt, i betongen.12 street3Jamen, precis sådär är det ju. Heja, humörkaos!

Som sagt, saknar Söder. Men just nu har jag i alla fall en alldeles nysläppt företagswebbsida, med mer bildbaserad form än jag någonsin har haft. Det är också lite kul. Kika gärna in på www.trotsig.se!

Skog och skrivlust

I helgen var jag i Värmland och lämnade barnen för några sommarlovsdagar hos mormor och morfar. Passade på att besöka Värmlands Tecknarfestival på Bovilgården och fick grym skrivlust. Det var roligt.

Det finns massor av saker jag vill skriva om det, men jag ska använda mina ord och min tid på andra ställen just nu. Jag blev sådär adrenalinfyllt imponerad. Och så värmlandsskogarnas och -sjöarnas frid ovanpå det. Välbehövligt.

IMG_6598Hemma hos mig (Fryken). IMG_6645Hemma hos Bovil (Näcken i Blomsterrummet, Bovilgården).IMG_6661Björn Vilson i ateljén, Bovilgården.

Carpe en dag i sena maj

Trött är jag. När man är trött är det bra att vara ute och vandra. När man inte vandrar ensam är det kul att ha sällskap. När man har sällskap är det kul att fotografera. Då blir dagen lite mer fångad och ihågkommen.

molnhundunderarmenfyrvaktarstugahjärtformat moln IMG_5285Grafifemöre huvuddiskgrönskamosseJa, det är jag på femte bilden uppifrån. Den bilden är tagen av Magdalena, resten av bilderna är tagna av mig. Platsen är fyrvaktarstugan vid Femöre huvud, Oxelösund. Fridfullt, eller hur?

Att komma ut som ordnörd

Ha! Nu har jag ju i alla fall lyckats med något som kan kategoriseras som ”Done that”. När vår dagstidning Södermanlands Nyheter gjorde reportage om oss igår rubricerades vårt battle som en nördkamp, och visst är det sant.WordnerdsRoligt att vara officiellt titulerad som ordnörd, och vi fanns till och med på förstasidan!

Citatet berättar om skillnaden mellan lettering och kalligrafi.

I kalligrafi målar man fram bokstäverna i ett flöde. Lettering handlar mer om att rita ett ord och se till detaljerna.

För att inte bryta mot upphovsrätten har jag inte lagt bilden så stor att texten är lätt att läsa. Artikeln finns i SN 2012-05-16. Jag gillar verkligen redigeringsstilen där redigeraren har frilagt de övre delarna av mina stridande medarbetare och låter texten flöda runt omkring dem. Bra idé av fotograf och skribent! Det är lite grann så de har det i verkligheten. =)

Gilla gärna vår sida för Letraspace på Facebook om du gillar ord och bokstäver. Och om du inte gillar Facebook kan du förstås ändå hitta varje veckas nya battle på tisdagar direkt på www.letraspace.com. Däremellan blir det lite artiklar om lettering och kalligrafi, produktionsbilder och ord-etymologi. Nerd, I am!